Som den dysterkvist jag är, tänkte jag att det var en bra idé att skriva ner mitt gnäll i en B-logg, bara som en parentes bland andra funderingar. Med förhoppningen att det hela skulle ha en terapeutisk effekt, dvs att jag skulle hälla ut mina frustrationer och befrias från dem.... men det blev ju både krystat och lamt redan från början. Ja, jag kan definitivt gräma mig i veckor över att ha planterat växter vars färg skär sig mot husväggen eller mot varandra..... eller i åratal över att ha blivit uppskörtad vid ett köp.... och det är skruvat, men det blir ju direkt vidrigt när man varje dag kan läsa vad Läkare utan gränser möter.....Utslängda flickor på 13 år föder barn, minsta lilla uttryck av åsikter i Burma och Kina möts med dödligt övervåld..... i Rosengård har årtiondens politikermisslyckande i Sverige lett till öppen strid mellan "hjälpare" och medborgare, dvs måltavlan är felmärkt... Så jag får tänka om.
Kanske jag ska terapera mig på riktigt, dvs skriva ner mina funderingar och låta psykologen/terapeuten delta i bloggen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar